Blog Image

Voff

Labradorerna Selma, Bojan och Majken


Lagd labrador ligger

Uncategorised Posted on Wed, July 01, 2020 17:46:32

Det var ju det där med Majkens platsliggning som jag skulle ta tag i. Väldigt lätt att glömma får jag säga. Men plötsligt händer det, som idag, efter att alla fått träna varsitt smärre rallypass på tomten.

Jag vet, tjejerna ligger väldigt slafsigt. Det skulle aldrig funka i tävlingslydnaden. Men om Majan någon gång kommer till start i de enklare bruksklasserna så duger det. Bara hon ligger kvar, som en hårig sten, tills annat angives.

Hon är väl ännu inte en sann representant för det klassiska uttrycket “lagd labrador ligger”. (Man måste visst öva i så  fall!) Men det är däremot Bojan och Selma. Mycket relaxade.

Jag funderar på att hyra in en av de nyinflyttade grannarna att hålla vår “appellplan” i trim. Det är fascinerande att se med vilken hastighet de hyfsar gräset i hagen mitt emot mitt hus. Hur snabbt skulle de då inte snygga upp mossmattan?



Aktiviteter i värmen

Uncategorised Posted on Mon, June 29, 2020 14:20:33

Hade jag vetat att det skulle bli så varmt så hade jag såklart aldrig anmält Majken till gårdagens BPH. Men att hon klarade värmen så bra som hon gjorde blev faktiskt den enda överraskningen för mig igår. Hon fick bada på morgonen, sedan spolade jag av henne med trädgårdsslangen strax innan vi åkte och så spolade jag av henne på plats precis innan BPH:t. Dessutom hade de vattenskålar på plan, så hon klarade sig fint.

För att göra en lång historia kort så är hon alls ingen räddhågsen typ och det bästa är såklart att hon är skottfast. Det som i första hand skiljer henne från Selma och Bojan är dels att hon klarade stationen med underlag med bravur, vilket de inte gjorde, och dels att hon tröttnade mycket snabbare på saker och ting, som exempelvis att försöka få tag på godiset i burken som sitter fast. Hon visade också lite skärpa mot gubben som närmade sig i lång rock och hatt (och det gjorde inte de andra på sina BPH:n), men när han slutligen kom ända fram så hade hon inte längre något intresse för honom. 

Generellt tycker jag att hon är mycket stabil, mysig och enkel i vardagen, men har en del sidor som inte är så lätta när man ska träna (hög energi men sämre mental ork) och det var vad BPH:t visade.

Idag trodde aussiematten och jag att det skulle bli svalare än den senaste veckan och svalare blev det, men fortfarande varmt. Vi hade rallydejt och försökte hålla oss i skuggan så gott det gick. Hon hade tänkt ut en serie skyltar på tema sidbyten och jag en på tema tempoväxlingar. Jätteroligt och lärorikt, alltihop! (Majken fick vila idag. Nyttigt det också!)  

Paus är bra i värmen. (Men när hon är igång och inte för varm så går det som tåget.)
Bojan!


Kroppskontroll

Uncategorised Posted on Thu, June 25, 2020 14:51:04

Min fantasi och entusiasm när det gäller att träna kroppskontroll med hundarna är minst sagt … begränsad. Bakdelskontroll, absolut. Hoppa upp på något käckt i skogen, absolut. Men mycket mer kan jag normalt inte ståta med.

Fast är man två så blir det ju plötsligt mycket skojigare! Som i morse med Duffy och hennes matte, väldigt roligt ju!

Vi satte upp fyra stationer.

Pallen, som Duffy fick sätta upp tassarna på och mina träna lite bakdelskontroll på:

Den nya balanskudden från Biltema, som de fick sätta upp tassarna på:

Den var kul tyckte Majken!

Den övningen kan man ju så småningom utveckla så att Duffy hoppar upp på den helt och hållet. Mina skulle kunna få en till att sätta baktassarna på samtidigt som de har framtassarna på den här.

“Balansbom”:

Den var verkligen Duffys grej. Hon fixade den direkt.
Men Selma var duktig hon också!
Majken klarade att hoppa upp och stå stilla.
Bojan fick nöja sig med att fixa framtassarna på idag.

Och så la vi ut stegen som de lugnt och samlat fick gå på.

Majken!

Det jag numera har lärt mig är att inte locka med godishand och liksom dra hunden dit man vill ha den, eftersom hundarna kan bli som förblindade av frestelsen och inte ha en aning om vad de egentligen gör, utan att istället försöka få dem att själva erbjuda beteendena. Och om det inte funkar visa lite med en hand utan godis i. Eller lugnt och stilla lägga en liten godis på en strategisk punkt och då kanske viljan att nå godisen hjälper igång beteendet. Och så är det ju förstås smart att lära dem ett ord för att lägga tassarna på något och ett för att hoppa upp på något osv.



Varmt

Uncategorised Posted on Mon, June 22, 2020 20:16:33

Under vanmäktig tystnad stirrar jag på väderleksprognosen för den närmaste veckan. 29 grader, 30 grader, 28 grader… SMHI, ska vi ha det såhär? Hur ska det gå med mitt joggande??

Sen någon gång i mars har jag gnetat runt min femma med hundarna, förlåt dryga femma, två gånger i veckan, i ur och skur (möjligen oproportionerligt stolt över denna bedrift). Men inte tusan pallar jag att lufsa runt i hettan som ska komma, inte ens tidigt på morgnarna. Och inte hundarna heller. Vi kommer att bryta vår serie. Det här var inte roligt.

Det blir ju knappt några uppbyggliga långpromenader heller när det är så varmt, så vi passade på att gå en rejäl sväng tidigt i morse, eftersom temperaturen idag ännu inte nått upp till de utlovade höjderna.

Inga dystra miner där inte! De gyttjiga dikena förhöjde definitivt stämningen. Det blev trädgårdsslangen när vi kom tillbaka. Så blev tjejerna lite fräschare i alla fall och dessutom nerkylda till vår rallyträning på tomten (i skuggan).

Förutom att SMHI har missat det där med hur jag ska kunna konditionsträna så har de inte heller tänkt på att vi behöver träna rally. Det verkar nämligen som att Selma har kommit med på en tävling i juli! Hur kul blir inte det efter det långa tävlingsuppehållet! Och championatet har vi ju redan så vi ska bara åka dit och roa oss.

Dessutom har jag tänkt vara med på en till träningstävling i rally, med både Selma och Bojan. Hur kul blir inte det! Men helst inte i tropisk temperatur då. Hör ni det, SMHI?



Bästa valpvakten

Uncategorised Posted on Wed, June 17, 2020 15:27:28

Egentligen hade jag tänkt att Selma vid 9 1/2 års ålder skulle få slippa att ha så mycket med dotterns lilla havanaisvalp  att göra. Hon har redan gjort ett gediget jobb med Bojan och Majken, som båda två var rätt påstridiga när de var små, så Selma kanske kunde ha fått gjort sitt på den fronten.

Men det har visat sig att det funkar så himla bra Selma och Duffy emellan att det vore bra synd att inte låta dem tillbringa lite tid tillsammans. Äntligen en kavat valp som ändå kan lyssna på signaler! Det är inte många gånger Selma ens har behövt mullra lite i mellangärdet när Duffy går en smula för långt.

Idag har jag varit valpvakt åt Duffy, på sexmånadersdagen faktiskt, och såklart har Selma hjälpt mig lite emellanåt.

Mormors tomt är kul!
Hästarna är ännu roligare!
Men bäst är Tant Selma!
Det var en högtidsstund att få gå promenad med Selma, tyckte Duffy.
Vattenpölar dricker man ur, Tant Selma, man plaskar inte!
Blöt och tufsig havanais. (Hur söt får man bli?) Nu får matte pälsvårdsjobb ikväll, men det tar Duffy och jag inget extra för!


Älskade hund

Uncategorised Posted on Sun, June 14, 2020 19:00:32

Det är väldigt lite i Bojans värld som kan förknippas med lagom.

Ta det här med det så kallade matintresset till exempel. Hon dräglar varje gång jag ska servera hundarna mat. Varje gång. Utomhus är hon som en målsökande robot efter onämnbarheter att glufsa i sig. Hon kan lokalisera kattbajs på åtminstone 75 meter håll.

Och när hon har svårt att förstå något som jag försöker lära henne -vilket hon i ärlighetens namn ofta har, även om viljan sällan saknas- då är svårt. Mycket svårt. Tålamod är en dygd.

Eller det där med kramarna. Jag har faktiskt aldrig haft en kärleksfullare hund, handgripligen alltså. Hon skulle kunna kramas en hel dag! Väldigt mysigt, men lite våldsamt ibland.

Idag hade jag anmält henne till en liten träningstävling i rallylydnad (avancerad klass). Med tanke på väderprognosen åkte jag upp med henne till sjön på förmiddagen och lät henne simma i lugn och ro utan störande “småsystrar”. Ingen av mina hundar har älskat vatten lika mycket som Bojan och heller aldrig simmat lika snabbt. Vår badutflykt var rena rama julafton!

“App, app, app, Bojan! Mitt på har vi ju sagt!”
“Nu fattar jag INGENTING, matte!”

Den svalkande känslan hade dock tyvärr klingat av på eftermiddagen när det var dags för träningstävling. Bojan släpade sig fram, varmast av alla. Jag förklarade för henne att det visserligen var varmt, 24 grader, men inte 34 grader vilket man hade kunnat tro när man såg hennes hasande uppenbarelse. Detta till trots skrapade vi ihop 92 poäng. Älskade hund! Hon kämpade verkligen.

Jag passade på att ge henne en tolftedels köttbulle vid två tillfällen. Hur ofta träningstävlar vi normalt? Typ aldrig! Så det var bäst att passa på att belöna upp lite medan vi gick banan och inte bara efteråt och de där köttbullsbitarna satt perfekt om man frågade Bojan.



Otippat

Uncategorised Posted on Mon, June 08, 2020 18:19:48

Det råder ingen tvekan om att jag lägger in en extra växel med hundarnas träning när vi har tävlingar inbokade. Nu ska ju tävlandet komma igång igen och då blir det rallylydnadstävlingar som jag har tänkt anmäla till efter sommaren, om inte något händer i oönskad riktning med pandemin. (Men såklart undrar man ju hur det kommer att bli med den när folk ska trängas på Gotlandsfärjor och annat i sommar.)

Det som jag inte kan tänka mig blir aktuellt för vår del i år är något brukstävlande. För Bojans del för att jag fortfarande inte kan se hur jag skulle klara att förbereda henne inför högre klass, både hur jag skulle lyckas lära henne grejerna och hur jag skulle hinna få till all den träning som behövs.  Och för Majkens del för att hon är så ung och att jag för tillfället faktiskt inte kan se framför mig hur hon skulle kunna tävla i något över huvud taget (men förhoppningsvis mognar hon och visar lite mer lydnadsmotor igen framöver). 

Därför är det kul att jag ändå fått tillbaka så mycket glädje över hundarnas skogsträning. Rätt otippat! Som i helgen exempelvis, när vi åkte en tur till skogen med Duffy och hennes matte.

Duffy fick ett litet spår och mina fick träna uppletande.

Selma överraskade med att snabbt plocka in sina två föremål utan att rulla sig mellan grej ett och två.

Bojan, som borde vara klippt och skuren för uppletande med sin fart och sin förnämliga nos, har inte alls lätt för detta. Hon har svårt att begripa vallningen och hon har i flera år haft en obegriplig fix idé att det inte går att leta efter fler än två föremål. Men hon har faktiskt gått framåt i uppletandet i år när vi har tränat mycket korridorer och på olika platser. Oftast går hon vidare och plockar in även föremål nummer tre nuförtiden och då nöjer jag mig där för tillfället.

Majken har för ett tag sedan börjat om helt och hållet med uppletandet, eftersom det blev så långt mellan träningstillfällena när hon var yngre och då blev det svårt att få till någon progression. Jag kör med retning i form av en medhjälpare som går ut i en serpentin och släpper ett föremål i taget, inte överdrivet tydligt för Majken var föremålet hamnar, men ändå så att hon får ett hum om ungefär vart hon ska springa. Hon är riktigt duktig och verkar tycka att det är kul! Jag har en plan för hur vi ska jobba bort retningen, men vi kommer att ligga kvar i den här fasen ett tag till så att det blir ordentligt genomarbetat och hon klarar att springa rakt ut på fullt djup i rutan och så.

Återigen åkte jag efter helgens skogsträning hem nöjd och belåten och harmonisk inombords, precis som hundarna var. Och detta utan att för närvarande ha en enda brukstävling som mål. Hur gick detta till …?



Att våga ta språnget

Uncategorised Posted on Fri, June 05, 2020 18:40:34

Plötsligt, vid 9 ½ års ålder tog hon språnget.

Att hoppa ut från en brygga är ingen liten grej i Selmas värld. Eller från en ramp när hon badar inomhus. Hon gillar inte känslan helt enkelt. (Och det är väl i sanningens namn rätt klokt att vara försiktig och tänka efter innan.)

De andra två gör bomben utan att tänka sig för, när helst de tycker att det behövs, svårt upphetsade över att få bada. Som i morse, innan spårträningen. Det var lite oklart hur varmt det skulle bli, så jag fann det bäst att vara på den säkra sidan och låta dem blöta ner sig innan, till allas förtjusning förstås.



Next »