Blog Image

Voff

Labradorerna Selma, Bojan och Majken


Vi hade också tur med vädret

Uncategorised Posted on Sun, October 20, 2019 17:46:55

I helgen har vi har varit på kennelträff. Oktober visade sig från sin vackraste sida och stämningen var finfin. Det vill gärna bli det med en massa glada labradorer som ofta har ägare i samma stil.

Ett par syskon till Majken var på plats liksom hennes mamma Elsa (Bojans syster). Här är två brorsor som är lika “hopplösa” och gängliga som Majken är för tillfället. (Och jättemysiga förstås.)

Och så kom två valpar från kullen som föddes lite efter Majkens. Bland annat lille Svante. Söt som socker och mycket godmodig.

Sen kom ju också diverse andra släktingar. Jag hade med alla mina tre till exempel. Och de här två godbitarna går inte av för hackor. Vilka snyggingar va.

Det var viltspår för de som ville och personspår för Bojan och Majken. Det var lite jakttips och det var en del valpövningar för kontakt och koppelgående. Det sistnämnda extra nyttigt för Majken som inte har minsta problem att hoppa ur bilen och trots svår upphetsning leverera på topp i spårarbetet (ja, för sin späda ålder alltså), men som har betydligt svårare att bara knalla vid min sida och strunta i alla härliga hundar och människor. I alla fall i ett sånt här sammanhang med idel jovialiska släktingar. När vi är på olika klubbar och tränar går det rätt bra även med runt-omkring-delen.

Ja, man kan ju inte bli annat än varm i hjärtat efter en dag i labradorernas tecken och förhoppningsvis blir det fler träffar framöver. Det är en av fördelarna med att ha en engagerad uppfödare. (En extra bonus är att även Elsas matte är så mån om de små telningarna.) 



Hundgympa

Uncategorised Posted on Wed, October 16, 2019 18:48:55

Vi åkte en sväng till lokala kennelklubben idag och träffade Proppen och hans matte.

Proppen är så lik vår pudelgubbe, som inte är med oss längre, fast i mellanpudelstorlek. Stor mellanpudelstorlek. Och så har han ju sådana där eleganta öron som jag aldrig fick till på Vippson.

Labbarna tränade helt kort och sedan fick Majken testa några övningar på klubbens jättefina dog parkour-bana.

Nästa gång ska alla tre tjejerna få prova. Det är ju nyttig gymnastik! Fast iförda sele då. Jag vet att sele är det bästa ifall man behöver fiska upp hunden eller hjälpa den på något vis, men just idag matade jag fram Majken väldigt stillsamt med korv, så det kändes rätt safe ändå.



Nöjd

Uncategorised Posted on Mon, October 14, 2019 18:24:26

Ösregnsförmiddag och en lång att-göra-lista med mestadels arbetsrelaterade saker… Och en mycket pigg valp.

Men efter en liten skogspromenad och ett kortkort träningspass inne så var hon lugn och belåten. För krångligare än så är hon inte, Majken. Bara hon får något litet för både kropp och skalle så är hon nöjd.

Vi plockade in pallen och körde bakdelskontroll en kortis. Och så övade vi starten på gripande och hålla fast. C’est tout. Sen kurade hon ihop sig och sov så matte kunde jobba.



Lydnadsträning på Hölö BK

Uncategorised Posted on Sat, October 12, 2019 17:30:18

De senaste månaderna har vi mest haft träningssällskap i spårskogen och mer sällan på lydnadsplan. Av olika anledningar.

Men idag hängde vi på gemensam träning på en av klubbarna som jag är med i och då påmindes jag om hur förbaskat kul det är att hjälpas åt med lydnadsträningen. Och nyttigt.

Det var Bojan som fick jobba mest: lite fritt-följ-pill, kryp, tungapporten, och uthopp över hinder (på högre höjd än vi är vana vid). Allt med kommendering.  Och platsliggning på slutet.

Som av en händelse var vårt ena aussiegäng med.

Lycka var ytterst skeptisk till att jag fotade medan hon hoppade.
Pausläge
Och busläge

Såklart fick Majken och Selma också komma ut och jobba. Väldigt duktiga båda två, inte minst Majken som klarade att koncentrera sig trots att det pågick både rallyträning och agilitydito på planerna bredvid. (Selma är ju trots allt ruttig i sådana här sammanhang.)

Sämst gick den lilla rastningsrundan runt området i början. Vi är urusla på att gå i koppel i sådana lägen, i alla fall the brown ones. (Sankta Selma sköter sig förstås.) Jag måste ta tag i deras koppelgående. Snart. Vilken dag som helst nu!



Mostersplikter

Uncategorised Posted on Thu, October 10, 2019 15:47:00

“Bojan, nånstans så tycker jag inte att du tar dina mostersplikter på allvar,” sa jag till Bojan när vi var ute och gick i skogen idag. “Som det där med att du visade Majken din bästa gyttjepöl. Hur tänkte du då? Du ska ju vara ett vuxenföredöme för henne. Visa henne ordning och reda. Etik och moral.”

“Nu förstår jag faktiskt ingenting, matte!” svarade Bojan.

“Vi jobbar ju för fullt med grundläggande labradorkunskaper!

“Men det där med att låta bli att rejsa i terrängen, Bojan… Du vet ju att hon fortfarande är liten!”

“Äh! Hon håller säkert!” svarade Bojan. “Vi har ju jättekul!”

“Precis!” inflikade Majken. “Bojan är världens bästa buskompis! Hon är nästan lika vild och härlig i skogen som jag! Det är väl så mostrar ska vara?”



Bäst vi gick där

Uncategorised Posted on Tue, October 08, 2019 17:01:05

Bäst vi gick där på skogsstigen idag så fick jag, men inte hundarna, syn på en flock rådjur som korsade stigen kanske 30 meter längre fram. Jag begrep ju såklart att när vi kom fram till den punkten så skulle hundarna reagera.

Kanske skulle Selma och Bojan springa en kort lov åt det håll som rådjuren fortsatt och sedan vända tillbaka till mig. Kanske skulle de bli mer intresserade än så och då skulle jag få ropa ett nej och kalla in dem. Svårare än så brukar det aldrig vara med dem faktiskt.

Men med en valp, som är under utbildning så att säga, så vet man ju egentligen aldrig vad den kan tänkas göra. Ändå valde jag att fortsätta framåt med hundarna okopplade då jag gissade och hoppades att jag skulle kunna hantera även Majken. När vi kom fram till rådjursspåren så satte Majken nosen i backen direkt och började spåra efter dem och fort som tusan gick det dessutom. “Nej, Majken!” ropade jag omedelbart och visslade i pipan. Och hon vände på en gång och kom tillbaka till mig!

Klang och jubel! Och av en lycklig slump hade jag med mig superbelöningen, tubost, ut på promenaden så det blev verkligen bingo för Majken. Det blev en bra påminnelse om att jag alltid ska försöka ha med något extra ordinärt smaskigt att trolla fram i lägen när jag verkligen vill att det ska vara jackpot för hunden! (Oftast har jag nog bara enklare torrisar.)

Mästerliga Majken
Bästa Bojan
Super-Selma


Nya planer

Uncategorised Posted on Fri, October 04, 2019 18:27:05

Selma fyller nio år i slutet av året, men ännu är hon knappast redo för att sluta träna (och tävla). Hon älskar sina uppdrag. Efter moget övervägande har jag dock beslutat att vi inte ska tävla mer rallylydnad. Inte för att det inte är kul och det har ju gått jättebra i år, men för att matten behöver en morot och nu är ju championatet i hamn. Nästa steg skulle i så fall bli att jaga hundrapoängare och försöka kvala till SM. Och då skulle vi behöva tävla väääldigt mycket vilket inte känns så aktuellt när jag har tre hundar att hålla igång/starta upp. Dessutom… om vi i den bästa av världar och efter hårt arbete skulle lyckas kvala till SM så går det ju alltid av stapeln på sommaren och Selma kroknar helt när det är varmt. Skallen slutar att funka. 

Skojträna lite rally kan vi ju definitivt, men vi ska faktiskt försöka lära oss en ny tävlingsgren tänkte jag: heelwork to music! Ja, målet får ju bli enklaste nivån. Sen är vi nog färdigtävlade för gott. Startskottet gick i onsdags när vi hade lektion för Anna Larsson och hon visade två för oss nya positioner att jobba in. Det ska bli kul! Selma och jag är taggade.

Skojtränat har vi för övrigt gjort både igår och idag också, fast bruksgrejer.  Igår blev det uppletandeträning, för nu ska jag försöka köra uppletande lite mer seriöst med Bojan (och då hänger ju alla labbarna på förstås). Idag hade vi spårdejt med ena aussiegänget och då blev det ett kort spår på slutet även till Selma.



Lite så

Uncategorised Posted on Tue, October 01, 2019 18:14:24

Ni vet scenen i den episka tecknade filmen om tjuren Ferdinand när matadorerna kommer och alla tjurarna stångas och lever rövare utom Ferdinand som sitter under korkeken och luktar på blommorna… Lite så har vi det här på promenaderna.

Majken och Bojan ångar runt som galningar…

… medan Selma tar det lilla lugna och ägnar sig åt dofterna.

Och får hon en extra bra känsla så kanske hon rullar sig litegrand.

När vi går förbi Sumpiga Vattendraget så måste jag koppla de bruna damerna som annars hoppar i snabbare än en grisblink, medan Selma gör skillnad på mysigt vatten och skitvatten.

När Selma var liten kallade vi henne ibland för “den lilla terroristen”. Jag kan inte för mitt liv minnas varför… Sankta Selma har väl alltid varit perfekt???



Next »