Blog Image

Voff

Labradorerna Selma, Bojan och Majken


En fin vink

Uncategorised Posted on Wed, March 03, 2021 18:39:18

Nu vet jag visserligen att polarkyla och metervis med snö inte stoppar riktiga hundtränare från att träna ute – till exempel har jag förstått att jaktträningsmänniskor gärna tränar markeringsövningar i djupsnö – men jag är ju inte skapt på det viset som ni vet och höll oss därför inne när det var som vintrigast. Men inte nu! Hurra! Och vad kunde passa bättre än att begå vårens skogsträningspremiär i helgen när jag var hundvakt åt Duffy? Klart att tjejen skulle få spåra!

Aussiematten la ett elegant spår på 250 meter till den lilla damen och liggtiden hann bli 1 1/2 timme innan vi hade kört alla de andra hundarna i uppletanderutan och Duffy fick gå sitt spår. Men det ställde inte till några problem för brukshavanaisen som tuffade runt som om hon aldrig hade haft något spårträningsuppehåll.

Dragkamp med uppletandegrejerna kan vara bra för att öka motivationen att komma ända in till föraren med dem.

Aussiematten och jag konstaterade att få saker slår att ses i skogen och göra roliga saker med hundarna. Men ibland får en klara sig utan sällskap också, som i måndags när jag la (person)spår till alla tre labradordamerna. Bäst jag spårade med Bojan så slog det mig att jag visst hade tänkt återuppta viltspårandet när våren kom. Men jag kan inte tänka mig att det är vår än va???

Beslutet att inte satsa på högre klass för Bojans del kvarstår, men tusan vad bra både uppletandet i lördags och spåret i måndags gick. Jag tror att Bojan ville ge mig en fin vink att det har blivit väääldigt mycket rallypillande på sistone och alldeles för lite vilda övningar i skogen. Och jag har faktiskt lovat henne att om hon lyckas lära sig att skälla på kommando så ska vi ge högreklassen en chans. Hittills är vi inte ens i närheten eftersom hon har långt till skall (utom enstaka voff när jag aldrig är beredd på att klämma i med ett “skall!”), så det känns hyfsat riskfritt att ge ett sådant löfte.

En annan dag plockade vi fram några dummies och roade oss lite. Det finns liksom inga gränser för hur mycket en kan gå bananas i skogen på våren. Eller ja, det är ju inte vår, men kanske jättesenvinter?



Hej skog!

Uncategorised Posted on Thu, February 25, 2021 19:27:30

Det var inte många dagar sedan som vi hade minus 15 på morgnarna och nu… snöfritt! I stort sett i alla fall. Det var 12 plusgrader på dagen idag. Jag är nöjd, även om jag begriper att det kan komma bakslag med snön. (Ja, andra ser det kanske inte som bakslag.)

För första gången på länge kunde vi idag gå off road i “vår” skog och det var underbart. Väldigt avkopplande.

Labradorerna kollade av alla sina specialställen där det brukar finnas vattenpölar och de behövde inte bli besvikna. Det var ett väldigt plaskande, brottande och joggande medan jag mest gick och slöade. Perfekt!

På eftermiddagen hade jag hyrt träningshallen. Den var i varmaste laget. De kanske hade glömt att sänka värmen? Bojan pustade som en gammal tant, medan de andra slet som bara den, trots den tropiska känslan .

Majkens träningsupplägg: FF: Svängar, sedan också med halter i svängarna. Växla mellan vanlig och språng marsch rakt fram. Framförgående: hela momentet utom den allra sista lilla biten fritt följ. Gick jättebra, dock har vi fortfarande en synlig leksak som hon går mot, så den ska ju jobbas bort. Lydnadsapportering: Fartövningar. (Testade för övrigt häromdagen ingångar bakom min rygg hemma i vardagsrummet och det gick jättebra. Inget tugg eller fipplande.)

Selma och Bojan fick en bana med många sidbyten blandat med bärande, sättande gå runt, tre steg bakåt, konskick, läggande och inkallning. Sånt. Jag hade planerat övningarna utifrån vad Bojan behövde öva på, men hon gick ju mest och flåsade! För Selma var det lite för lätt (men hon anstränger sig alltid ändå, tack och lov).



Björnlunda

Uncategorised Posted on Mon, February 22, 2021 18:41:56

Aussiematten har hittat en mindre träningslokal nere i Björnlunda som man kan hyra för en billig timpenning. Vi har testat den några gånger nu och tycker att den är fullt funktionell för våra under stundom enkla behov. Den tjusiga, stora i Nykvarn är väldigt uppbokad och förstås mycket dyrare, så Björnlundahallen är ett bra alternativ.

I helgen hade vi hyrt den i två timmar och släpade med oss samtliga hundar!

Majken tränade olika delar i framförgåendet, faktiskt lite lydnadsapportering och budföring på kort avstånd. Jag är så glad för hennes engagemang som nu är tillbaka på samma nivå som när hon var valp! Några saker som jag tog med mig från helgens träning var att belöna upp fria följet innan hon går ut “före” i framförgåendet (hon har lite bråttom ut), att prova ingång bakom min rygg på apporteringen eftersom hon verkar ha lite motoriska problem att göra en “ostkrok” och att inte nöta på budföringen genom för många skick utan sluta på topp. Hon börjar kunna göra ingångar hos mottagaren utan att totalt kärleksknockouta densamma – ett stort framsteg!

Selma och Bojan körde lite kortare rallykombinationer då det inte finns plats för att ställa upp en hel bana i den hallen. Jag konstaterade att Selma har sjukt snygga front stå backa ut från förare, men sjukt dåliga tre steg bak. Hur nu det gick till. Aktern verkar ju så att säga vara i form trots hennes aktningsvärda ålder. Och Bojan … ja, hon jobbade ungefär som vanligt, det vill säga en mix av pannkaka och toppklass!



Läsvärd

Uncategorised Posted on Fri, February 19, 2021 08:58:09

Det gjordes reklam för den här boken i mitt flöde på FB och jag, lättledda varelse, föll i fällan. Till mitt försvar får jag säga att jag inte köper så många hundböcker nuförtiden. Och förresten… vem kan motstå en bok utgiven på förlaget Settern?

Sen kanske Vän Av Ordning frågar sig hur ofta mina hundar ägnar sig åt ståndskall eller drev. Och inte har jag jättedålig inkallning på dem heller. Men jag tycker att Majkens inkallning vid exempelvis hundmöten kan bli bättre så jag föll för uttrycket “svåra situationer” och slog till.

Och det gjorde jag rätt i! Det här var en av de bättre hundböckerna som jag har läst, full av generella tips som jag tycker att alla kan ha nytta av. Man får ju som vanligt plocka lite här och var. Jag fastnade särskilt för hans tankar kring hur vi med vårt kroppsspråk kan nå fram bättre till hunden och också bli intressantare.

Faktum är att jag tyckte den här boken var så bra att jag funderar på att köpa del ett också.

Nu har vi inte haft några skarpa hundmöteslägen på länge (alltså när Majken har varit okopplad) , men en trevlig bieffekt av olika tips som jag har provat ur boken är att hennes koppelgående är mycket bättre. Det märkte jag inte minst häromdagen när jag hade ett ärende till mina gamla hoods och tog en långpromenad i koppel med alla tre labradorerna. Där borta är det pepprat av hunddofter, hundar och människor, men jag var trots detta nöjd med mina lantisars följsamhet.



Vaccinationer

Uncategorised Posted on Mon, February 15, 2021 19:56:08

Igår fick jag den första coronasprutan. Jag blev erbjuden att vaccinera mig eftersom jag jobbar deltid som assistent till sonen. Väldigt bra ju! Den enda biverkningen jag har känt av är lite ömhet i armen och det kan jag definitivt stå ut med.

Idag var det istället Bojans tur att vaccinera sig, fast bara den gamla vanliga, årliga sprutan dårå .

Jag passade på att väga henne hos veterinären. 28,3 kg. Precis lagom vikt för hennes del, enligt min enkla uppfattning. Sist jag vägde henne vägde hon 30 kilo! Det var nog för ett år sedan. Både Bojan och Selma var aningen rundlätta vid den tiden efter några månader med valp/unghund i huset. Men det är de inte längre, tack och lov. Bojan har dessutom byggt lite extra muskler i snön de senaste månaderna. (Så går det när en brottas i tid och otid!)



Den inre kompassen

Uncategorised Posted on Sun, February 14, 2021 18:03:35

Den ena soliga snödagen avlöser den andra. Det är inte utan att jag känner mig rätt omodern som inte har några längdskidor. Som inte har någon spark. Som inte har några långfärdsskridskor. För är det något som alla utom jag gör just nu så är det att vintersporta. Ju mer kylan biter i kinderna desto bättre verkar det som!

Men vi vadar i alla fall dagligen i snö. Räknas det?

Denna veckan har vi tränat ovanligt mycket i inomhushallen. Det roligaste passet var nog igår med aussiegänget när jag kände att det må gå mycket långsamt, men Majken blir ta mig tusan bättre och bättre i lydnaden. Framför allt så är hon mycket mer motiverad nu än förut!

Det sämsta passet var lydnadslektionen som vi delade med en träningskompis i fredags. Bruksfröken var jättetrevlig som vanligt, men jag borde ha litat på min inre kompass och avvaktat med lektion tills Majken kommit lite längre istället för att hänga på bara-för-att. Nu gick hela lektionstiden åt till att efter förslag testa att träna FF med koppel och godishand för att tajta till det hela (då Majken glider ut lite ibland) och det kändes inte bra.

Jag har egentligen en egen plan för det där och nu ska jag hålla mig till den. Det är lätt att tappa självförtroendet som hundtränare när en har en hund som lär sig så långsamt som Majken gör. Men jag har ju hittills varit hyfsat kapabel att lära mina hundar åtminstone ett tillräckligt bra fritt följ. Inte tiomässigt i tävlingslydnaden, men Selma låg i alla fall oftast på 8-8,5 i betyg upp till gamla lydnadsklass tre och Herr Pudel på ungefär samma.

Något som istället boostar självförtroendet är att umgås med den här lilla damen som har varit på besök i helgen.

Hon är galet förtjust i mig! Och som av en händelse är hennes känslor besvarade. Det passar ju extra bra såhär på alla hjärtans dag!



Fromma förhoppningar

Uncategorised Posted on Sun, February 07, 2021 19:07:01

Tänk om folk faktiskt pallrar sig iväg och vaccinerar sig framöver, när tillfälle gives. Då kanske allt sakta men säkert kan återgå till någon sorts normalitet. Ja, såvida inte alla går helt bananas och börjar leva sina liv som i Sodom och Gomorra, utan istället fortsätter med allt det där som vi bör göra även efter att vi har vaccinerats. Tvätta händer, hålla avstånd. Sånt.

Tänk vad peppigt det ska bli när de organiserade hundaktiviteterna kan komma igång igen, till exempel en och annan tävling.

Jag har en from förhoppning om att kunna tävla lite rally i år. Det vore kul att få starta Bojan i mästarklass. Och Selma förstås, bara för att det är så roligt att tävla med henne. Ja, om hon fortsätter vara så pigg som hon är nu. Då skulle jag kunna anmäla dem till samma tävlingar! Det verkar inte så dumt att få gå varje bana två gånger, om en skulle komma med med båda hundarna förstås.

Min fromma förhoppning för Majkens del i år är att vi ska hålla i och hålla ut med vår träning. Vi får se hur långt vi kommer, helt enkelt.

Men för tillfället känns allt tävlande långt borta, inte minst på grund av polarkylan som håller oss i ett fast grepp. Den enda träning vi ägnar oss åt är 1. för Majkens del enkla lydnadsövningar i det pyttelilla vardagsrummet och 2. för Bojans och Selmas del rallypyssel i samma pyttelilla vardagsrum och 3. enstaka gånger lite mer satsig träning i inomhushall.

I övrigt vadar vi fram i snö och bidar vår tid. Vad ska man göra liksom?



Vinter på riktigt

Uncategorised Posted on Sun, January 31, 2021 11:50:55

Det är myggfritt. Risken att snubbla över en huggorm är liten. I bästa fall dör det av lite fästingar. Men tusan vad kallt det är nu för en vekling som jag.

Labbarna håller inte med. De är på topp!



Next »