Sonen och jag fortsätter enträget att åka till ridterapin
vecka efter vecka. Någon enstaka gång ställs den in på grund av extremt dåligt
väder eller att Mackan är för risig, men för det mesta blir ridningen av. Och
oftast hänger hundarna med också, så får de en extra promenad på köpet.

Haflingerhästen Nardus, som är en intelligent kille,
apporterar gärna leksaker från marken. Han har även lärt sig att hålla dem mot
olika saker som exempelvis snöpinnar. Dessutom har han riktigt schyssta
avlämningar, antingen till ridfröken eller mig. Som belöning får han en liten
morotsbit.

Igår hade han och Selma ett moment när de nosade på varandra och myste.

Selma fick en sådan bra känsla att hon var tvungen att rulla
sig lite.