Det är inte varje vecka som vi beger oss till träningshallen
i gryningen. Ibland har vi ju haft sällskap av andra och då valt mer civiliserade
tider. Men i morse var det dags för morgonträning igen och det var inte utan
att jag igår kväll ångrade att jag hade varit så klämkäck och bokat en så
okristlig tid. Fast sen, när vi väl var uppe, så kändes det inte särskilt
betungande. Det skulle möjligen vara att de verkat ha flyttat ”Tankar för dagen”
på P1 till en annan tid så att jag inte kunde få mig några uppbyggliga klokheter till livs innan det var dags. Men
annars, inga problem.

Vi är plötsligt inne i ett helt oväntat (och för Bojan
oplanerat) flow i rallyträningen. Även i morse flöt det på och Bojan
överraskade mig med att hänga med på mycket på framför allt högersidan som jag kanske
inte hade väntat mig efter så pass lite träning. Egentligen borde rally på ett
sätt passa Bojan bättre än tävlingslydnad då hon har svårt med det riktiga
finliret. Som jag uppfattar det så är det inte lika kinkigt om halterna blir
exakt raka och sådant i rally. Däremot är det mycket kinkigt med förarens
fötter och raka linjer och sådant, haha.
Vi kanske ska satsa på rally i vår? Plus krypet och spårandet förstås.

För Selma flyter det på utan större svårigheter. Det är jag
som är problemet i vårt fall, inte hon. Jag är för dålig på … fötterna,
handlingen, linjerna… Sånt. Men jag tror att jag blir lite bättre. Och rallygurun
är vidtalad för lektion, men vi väntar tills det är träningsbart ute hos henne.