Vi är lite periodare med olika saker. På sistone har det
känts kul att ta med dummies på promenaderna då och då. Sen kan det gå perioder
när vi inte jaktapporterar alls.

I morse fick tjejerna göra några linjetag mot en naturligt
avgränsad yta. Selmas första, som var ganska långt, var enligt min ringa mening
i stort sett spikrakt och dessutom sprang hon snabbt ut och snabbt in och lämnade
av på ett föredömligt vis. Och greppet är ju alltid finfint, mitt på. Summa
summarum: lysande.

Då gjorde jag misstaget att skicka henne på ytterligare ett
linjetag mot samma område. Precis när jag hade gjort det så erinrade jag mig
att Selma aldrig har begripit varför
man ska springa flera gånger till samma plats. Nå, till slut, efter några extra
”Ut!” plockade hon in en till dummy, om än motvilligt, men jag borde ha stannat
vid en enda fullträff förstås.

Bojan är hennes raka motsats när det gäller apporteringen. Greppet
varierar från bra till uselt. Linjetagen är raka ibland och åt pipsvängen
ibland. Men hon ger inte upp och snabbt går det.

Dåligt grepp:

Bra:

Efter morgonpromenaden var det dags för tjejernas femte
simträning i bassäng. Redan gång tre märkte jag en förbättring av kondition och
ork och idag var det stor skillnad mot gång ett denna simperiod. Mia på simmet
menar att erfarna simhundar snabbt kommer upp i kondition medan ovana kan behöva
upp till tio gånger innan det börjar
lossna. För vår del tror jag också att det spelar in att vi nu kan röra oss
hyfsat fritt ute eftersom isen i stort sett har smält. Vi tappade en hel del ork
under den ovanligt hala vintern (som jag misstänker eventuellt kan återkomma
när som helst).

Det är fortfarande inte springbart i motionsspåren dock, så
jag har faktiskt köpt ett månadskort på Friskis för att kunna gymma istället.
Jag har något mindre jobb än vanligt precis den närmaste månaden och får då
lite mindre dåligt samvete om jag lämnar hundarna för att åka och träna mig
själv. Så ett månadskort passar bra.