Bojan har kommit med på två lägrespår och Selma är anmäld till några rallytävlingar som vi ännu inte vet om vi blir bortlottade på. Eftersom vi inte är som våra border-collie-bekanta, som enligt deras matte aldrig tränar utan bara tävlar (och inte sällan vinner mästarklassen med hundrapoängare), så behöver vi således träna. Så gott vi kan och hinner. (Vi är inte avundsjuka, närå.)

Idag kom vi iväg till BK som låg öde och tom. Eftersom jag inte i första hand var ute efter störning, utan efter det fallfärdiga hopphindret, så var det ganska skönt. Det är utmanande nog att köra pedagogisk grundträning med valp, peppa inför brukslydnaden med en inte till hundra procent samlad, men mycket uppåt, brukslydnadhund samt slipa på och hålla igång mästarmomenten med certhunden. (Något måste jag väl få skryta med!) Utmanande, men väldigt roligt. Det är tre sköna bönor som jag har.