Vi började dagen med ett morgondopp på den lilla badplatsen en bit härifrån. Ja, hundarna stod för själva doppandet alltså. Jag kom på att vi inte har promenerat dit en enda gång i år och efter första juni får man inte ha hundar där, så vi passade på.

Egentligen skulle vi ha deltagit i en tävlingslydnadsgrupp ett antal måndagar i maj/juni och inte alls ha hunnit med något morgonbad. Men när vi snubblade in på träningsgruppen gång två, efter bilhaveri gång ett, så insåg jag att det inte alls var vad jag hade tänkt mig.

Det visade sig att alla skulle träna samtidigt på en f d lekplats i ett radhusområde och med Majkens svårigheter att fokusera de senaste månaderna så var det jättemånga för många störningar för oss att göra något vettigt alls. Förutom de andra ekipagen som höll igång så passerade det folk på promenad, lekande småbarn, katter, hundar… och så vidare. Majken var som i en dimma och när vi åkte hem så frågade jag mig själv hur i hela fridens namn jag har kunnat tycka att tävlingslydnad är så kul! 

Jag hade trott att vi skulle köra en och en på en träningsplan och hoppats på en massa inspiration och tips för att komma vidare.

Efter nästan en veckas vånda -jag har ju liksom betalt en ordentlig summa för det hela- så hörde jag av mig till den vänliga kursledaren och förklarade vårt dilemma. Hon svarade att hon inte hade tyckt att det var så farligt med Majken, men att hon ju inte har sett henne som hon var som valp (nämligen engagerad och lättmotiverad). Hennes förslag var att istället för att delta i träningsgruppen så kan vi få två privatlektioner till hösten. Det tackade jag ja till omgående!

Men för tillfället har jag bestämt mig för att pausa lydnadträningen med Majken och göra lite annat för att hitta en bra känsla igen. Vi har inte bråttom med något alls, utan tar det lilla lugna. Spårandet är ju åter igång och det går finfint. I övrigt har jag introducerat lite enkla rallylydnadsövningar som hon verkar tycka är kul och så är planen att jobba in en stabil platsliggning och kanske budföring om jag får träningshjälp. Så får vi se vart det barkar hän framöver.