Som vanligt har jag en eller flera böcker på gång.

“Canine enrichment for the real world”, vilken jag skrev om för ett tag sen, läser jag i lite nu och då. Den innehåller kanske inte jättemycket nytt för mig, men ger ändå kött på benen (hehe) och är en gedigen genomgång i ämnet berikning för hund. Rekommenderas!

En icke hundrelaterad bok som jag nyss har avslutat och som verkligen grep tag i mig var “Shuggie Bain” av Douglas Stuart. När jag hade läst en bit av historien om pojken som växte upp i 80-90-talens Glasgow med sin alkoholiserade mamma så visste jag först inte om jag skulle klara att läsa klart den. Den måste åtminstone delvis vara självupplevd av författaren och då blir den nästan outhärdligt sorglig. Men jag är glad att jag fortsatte, för det är en tragisk, men magnifik och sällsynt vacker berättelse.

Nu har jag precis börjat läsa “The education of Will “, en bok om vägen framåt med en hund med särskilda behov, där författaren växer och utvecklas tillsammans med sin fyrbenta vän. (Den verkar lovande.)