Blog Image

Voff

Labradorerna Selma, Bojan och Majken


Bäst vi gick där

Uncategorised Posted on Tue, October 08, 2019 17:01:05

Bäst vi gick där på skogsstigen idag så fick jag, men inte hundarna, syn på en flock rådjur som korsade stigen kanske 30 meter längre fram. Jag begrep ju såklart att när vi kom fram till den punkten så skulle hundarna reagera.

Kanske skulle Selma och Bojan springa en kort lov åt det håll som rådjuren fortsatt och sedan vända tillbaka till mig. Kanske skulle de bli mer intresserade än så och då skulle jag få ropa ett nej och kalla in dem. Svårare än så brukar det aldrig vara med dem faktiskt.

Men med en valp, som är under utbildning så att säga, så vet man ju egentligen aldrig vad den kan tänkas göra. Ändå valde jag att fortsätta framåt med hundarna okopplade då jag gissade och hoppades att jag skulle kunna hantera även Majken. När vi kom fram till rådjursspåren så satte Majken nosen i backen direkt och började spåra efter dem och fort som tusan gick det dessutom. “Nej, Majken!” ropade jag omedelbart och visslade i pipan. Och hon vände på en gång och kom tillbaka till mig!

Klang och jubel! Och av en lycklig slump hade jag med mig superbelöningen, tubost, ut på promenaden så det blev verkligen bingo för Majken. Det blev en bra påminnelse om att jag alltid ska försöka ha med något extra ordinärt smaskigt att trolla fram i lägen när jag verkligen vill att det ska vara jackpot för hunden! (Oftast har jag nog bara enklare torrisar.)

Mästerliga Majken
Bästa Bojan
Super-Selma


Nya planer

Uncategorised Posted on Fri, October 04, 2019 18:27:05

Selma fyller nio år i slutet av året, men ännu är hon knappast redo för att sluta träna (och tävla). Hon älskar sina uppdrag. Efter moget övervägande har jag dock beslutat att vi inte ska tävla mer rallylydnad. Inte för att det inte är kul och det har ju gått jättebra i år, men för att matten behöver en morot och nu är ju championatet i hamn. Nästa steg skulle i så fall bli att jaga hundrapoängare och försöka kvala till SM. Och då skulle vi behöva tävla väääldigt mycket vilket inte känns så aktuellt när jag har tre hundar att hålla igång/starta upp. Dessutom… om vi i den bästa av världar och efter hårt arbete skulle lyckas kvala till SM så går det ju alltid av stapeln på sommaren och Selma kroknar helt när det är varmt. Skallen slutar att funka. 

Skojträna lite rally kan vi ju definitivt, men vi ska faktiskt försöka lära oss en ny tävlingsgren tänkte jag: heelwork to music! Ja, målet får ju bli enklaste nivån. Sen är vi nog färdigtävlade för gott. Startskottet gick i onsdags när vi hade lektion för Anna Larsson och hon visade två för oss nya positioner att jobba in. Det ska bli kul! Selma och jag är taggade.

Skojtränat har vi för övrigt gjort både igår och idag också, fast bruksgrejer.  Igår blev det uppletandeträning, för nu ska jag försöka köra uppletande lite mer seriöst med Bojan (och då hänger ju alla labbarna på förstås). Idag hade vi spårdejt med ena aussiegänget och då blev det ett kort spår på slutet även till Selma.



Lite så

Uncategorised Posted on Tue, October 01, 2019 18:14:24

Ni vet scenen i den episka tecknade filmen om tjuren Ferdinand när matadorerna kommer och alla tjurarna stångas och lever rövare utom Ferdinand som sitter under korkeken och luktar på blommorna… Lite så har vi det här på promenaderna.

Majken och Bojan ångar runt som galningar…

… medan Selma tar det lilla lugna och ägnar sig åt dofterna.

Och får hon en extra bra känsla så kanske hon rullar sig litegrand.

När vi går förbi Sumpiga Vattendraget så måste jag koppla de bruna damerna som annars hoppar i snabbare än en grisblink, medan Selma gör skillnad på mysigt vatten och skitvatten.

När Selma var liten kallade vi henne ibland för “den lilla terroristen”. Jag kan inte för mitt liv minnas varför… Sankta Selma har väl alltid varit perfekt???



Blöta och/men lyckliga

Uncategorised Posted on Mon, September 30, 2019 12:45:55

Det var nästan osannolikt regnigt väder i lördags när vi var och tävlade rally i Eskilstuna. Jag konstaterade ganska snabbt att jag verkligen behöver bättre regnkläder. Redan på första banvandringen började regnbyxorna ta in vatten! Men det var ju inte kallt och både funktionärer och tävlande tog det hela med gott mod.

Den första banan inledde Selma med att lägga sig ner vid startskylten. Lite otippat! 10 poäng minus direkt bara sådär! Annars kändes hon pigg och fräsch och det var efter det en alltigenom bra känsla. Tyvärr hade jag tydligen tagit ett för litet sista kliv när man ska backa tre steg (och därmed ytterligare 10 minuspoäng) så poängmässigt blev det ingen bra runda.

Den andra rundan gick desto bättre och slutade på 95 poäng. Därmed fick vi vårt tredje cert och Selma kan nu titulera sig rallylydnadschampion. Väldigt tjusigt ju! Och roligt.

Idag var det fortsatt blött, men mer inplanerat så. Selma och Majken var på sitt andra simpass i bassäng för säsongen. Jag har valt att låta Selma simma med valpen i alla fall inledningsvis eftersom Bojan är totalt sjövild på simmet. Dock måste jag säga att Selma bara är marginellt lugnare. Och Majken mindes precis hur fantastiskt det var förra gången och gick helt bananas redan när hon kom ur bilen. Detta kommer att bli min förtidiga död. (Men lyckliga var dom!)



Djupfryst

Uncategorised Posted on Fri, September 27, 2019 14:38:11

Det är tveksamt om jag någonsin har frusit så mycket på en spelning som jag gjorde på morgonens begravning. Det var så att jag undrade om jag alls skulle kunna röra på flöjtfingrarna. Och då var jag ändå klädd i flera lager eftersom jag är en gammal räv som har varit med om kalla kyrkor förr. Men det gick, med ett nödrop.

Det var underbart sen att komma ut i spenaten i den trettongradiga septembervärmen med hundarna och värma upp sig! Vi går ju gärna off-road, i alla fall tills älgjakten börjar. Sen kan det bli lite onödigt spännande.

I helgen ska vi på en roadtrip igen eftersom Selma och jag ska tävla rally. Det ser ut som att det kommer att bli en regnig tävlingsdag. Jag föreställer hur bilen förvandlas till en ångbastu med tre blöta hundar som ser till att hålla luftfuktigheten uppe. Men det kanske bara blir behagligt eftersom matten säkert kommer att vara blöt och frusen. Dock, med största sannolikhet, inte lika djupfryst som denna morgon. Svårslaget liksom.



Tävlat lägrespår

Uncategorised Posted on Mon, September 23, 2019 12:23:54

Det var någon som sa att Majken ser så galen ut på alla bilder. Och det är jag beredd att hålla med om, men då ska ni veta att jag ändå försöker välja de bilder där hon ser minst vild ut! Hon har ju en mycket energisk personlighet som avspeglar sig på bild.

Det var nyttigt för henne att följa med när jag tävlade rally med Selma för några veckor sedan och bara ta det lugnt. Flanera, titta på människor och hundar. Uppföra sig. Gick väl sådär!

Igår var det tävlingsdags igen, men då var det Bojan som tävlade lägrespår. Första gången under dagen som jag plockade ut Majken ur bilen så blev hon ytterst upprymd. Skog, människor, bilar med hundar i! Det var säkert spårträning på gång!

Men se, denna gång fick bara Bojan ha kul. För spåra, det gillar Bojan. Vi fick full pott på spåret, sånär som på betyget på spårupptaget av den ena domaren som tyckte att jag styrde eftersom jag höll emot linan och gav 9 medan den andra domaren gav 10. Alltid lär man sig något nytt! Men på det stora hela var det ett jättesnyggt spårupptag och  sedan tuffade vi runt på 19 minuter och hade med oss alla pinnar in. 

Det blev gemensam platsliggning med högrehundarna då det bara var Bojan och en till av lägrehundarna som skulle ligga plats med skott. Tack och lov att högrehundarna var stabila, för lägrehunden som var närmast Bojan reste sig omedelbart och skällde och gnällde sig igenom de fem minuterna ståendes eller sittandes. Men Bojan låg stabilt och fick 10 av båda domarna. Väldigt bra gjort av min chokladpralin!

Budföringen med skott avstod vi då vi inte har haft möjlighet att träna på det. 

Sedan återstod lydnadsdelen där vi avstod framförgåendet eftersom jag inte lyckats lära henne det denna gång. Hon kunde något i den stilen till appellen för två år sedan, men det var som bortblåst och kom aldrig igen.

Linförigheten var som vanligt svajig, läggande under gång jättebra, inkallningen jättebra, krypet mycket bra för att vara vi (7,5 och 8 i betyg), apporteringen jättebra och hoppet nollade hon.

Jag började då tro att vi faktiskt blivit godkända, men vi blev inte bara godkända utan uppflyttade och vann klassen. Väldigt roligt!!! Och jag som hade tänkt stoppa vid lägre. Nu blir jag ju sugen på att börja träna henne för högre. Vi får se! Det är inga lätta grejer i den klassen (men roliga).



Spår x 3

Uncategorised Posted on Wed, September 18, 2019 15:56:43

Plötsligt tog jag mig i kragen och la spår till alla tre hundarna. Det händer inte så ofta eftersom spårmarken och orken ska räcka. Men desto roligare när det blir av!

Idag invigde jag dessutom min nya, lite större och Mycket Märkvärdiga Midjeväska, införskaffad på XXL. Det blir nämligen en himla massa pinnar som ska få plats när spåren börjar bli längre -förutsatt att hunden hittar dem förstås- plus en massa annat bröte som vattenflaska, tubost och … diverse.

Dagens plan för Bojan var ett kortare spår med tidigt utlagd pinne för att vara uppmärksam från början. Det blev 530 meter, men jag tror hon möjligen gick över pinne nummer två istället, i pur upphetsning.  Annars nemas problemas.

Majkens spår var 225 meter – det längsta hittills och inte alls för långt. Hon är verkligen duktig på att spåra för att vara så liten -tycker i alla fall jag- och väldigt road av det hela. Själva spåret är roligare än de godisburkar och pinnar som jag lägger ut, enligt Majken, så desto större anledning att jobba in pinnarna redan nu så att jag inte får en hund som galopperar fram i spåret. Alternativt drar som en oxe.

Selmas spår var lika långt som Bojans. Hon var lycklig. Matte också. Det känns som att hjärtat ska sprängas av kärlek till den där hunden när hon borrar ihop sig till en svart, hårig boll och bara kör så det ryker. Kanske tyckte hon att jag gick aningen för långt när jag pussade henne i pannan vid en av pinnpauserna. Tänkte förmodligen: “Skärp dig och hala fram tubosten istället, matte!”

Vi avslutade med en liten skogspromenad. Sen var matte trött! Hundarna också.



Tre sköna bönor

Uncategorised Posted on Tue, September 17, 2019 18:28:13

Bojan har kommit med på två lägrespår och Selma är anmäld till några rallytävlingar som vi ännu inte vet om vi blir bortlottade på. Eftersom vi inte är som våra border-collie-bekanta, som enligt deras matte aldrig tränar utan bara tävlar (och inte sällan vinner mästarklassen med hundrapoängare), så behöver vi således träna. Så gott vi kan och hinner. (Vi är inte avundsjuka, närå.)

Idag kom vi iväg till BK som låg öde och tom. Eftersom jag inte i första hand var ute efter störning, utan efter det fallfärdiga hopphindret, så var det ganska skönt. Det är utmanande nog att köra pedagogisk grundträning med valp, peppa inför brukslydnaden med en inte till hundra procent samlad, men mycket uppåt, brukslydnadhund samt slipa på och hålla igång mästarmomenten med certhunden. (Något måste jag väl få skryta med!) Utmanande, men väldigt roligt. Det är tre sköna bönor som jag har.



Next »